De flesta av dessa hårdvaruprojekt är för Amiga classic. Några av byggprojekten som finns beskrivna här är översättningar av ritningar som finns på Aminet. Vill du ha hjälp att bygga eller har du andra frågor om Amigahårdvara? Hör av dig till Fantasi.
|
---|
|
I en ren A500 finner man endast 512k RAM, detta kan vara lite om
man vill arbeta med grafik eller musik. Ett extraminne på 512k gör
dock inte saken mycket bättre eftersom det kommer att betraktas
som fastminne som inte kan användas till grafik med mera. Detta
löser man lyckligtvis enkelt med en liten lödning.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Aktiv låg innebär att man aktiverar signalen genom att
koppla den till jord.
|
|
En omkopplare för att växla mellan två
styrenheter, typ mus, joystick eller joypad. Typiskt
användningsområde är på datorer där
portarna är svåråtkommliga (Amiga inbyggd i
tornlåda). Man har då både en mus och en
joystick inkopplad i samma port och kan lätt växla
mellan de två utan att behöva rycka i sladdarna.
Omkopplaren aktiverar en enhet då man trycker på fire
/ vänster musknapp. Valbara lysdioder indikerar vilken enhet
som är aktiv.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Se 1MB Chipminne i A500 |
|
|
---|
|
Pinkonfiguration för Amigans externa diskettenhetsport.
Läs mer här... |
|
Pinkonfiguration för Amigans interna diskettenhetsport.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Pinkonfiguration för expansionsporten i Amiga 1200.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Detta interface ger dig två extra joystickportar och
gör därmed att fyra joystickar kan kopplas in samtidigt
i Amigan. Det finns många spel som stödjer detta.
Adaptern sätts i parallellporten.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Min Amiga 1200 har varit med mig i många år. Med tiden har den samlat på sig en del expansioner.
I detta dokument försöker jag reda ut vad allt är och hur det blev som det blev.
Läs mer här... |
|
En del IDE-hårddiskar är inte snabba nog vid en reset. Problemet
visar sig i att datorn inte tycks kunna hitta hårddisken efter en
omstart.
Läs mer här... |
|
Om man har sin Amiga stående på ett ställe där andra kan komma åt
den kan det vara bra att kunna låsa sin dator för att skydda den
från intrång. Flera lösenordsprogram existerar, men så länge
datorn kan startas om med en egen startdiskett så finns det inget
program som kan ge ett 100%:igt skydd.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Adaptern sätts på den interna 2,5" IDE-kontakten i
Amiga 1200 och 4000 för att ge tillgång till fyra
IDE-enheter. För att adaptern ska fungera krävs programmet IDEFix.
Läs mer här... |
|
Pinkonfiguration för den interna 2,5" IDE-kontrollern i Amiga 1200
och 4000.
Läs mer här... |
|
Se Hårddisk - omstart |
|
|
---|
|
Då jag köpte min första CD-spelare till Amigan blev jag snabbt
lite besviken då jag inte lyckades få något ljud när jag spelade
vanliga musikskivor i den. Ljudet gick naturligtvis att få ut ur
den hörlurskontakt som satt på CD-spelaren, men jag ville ju ha
ljudet i samma utgång som datorljudet. Jag kom så småningom fram
till att det kanske inte var så lätt att lösa detta med mjukvara,
så jag tog fram lödkolven.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Motorola har genom åren tillverkat en serie mikroprocessorer som
fått namnet 68k-serien. Dessa processorer finner man bland annat i
de olika Amiga-modellerna, gamla Macintosch och även i
multimedia-moduler av bland annat Nokia.
Läs mer här... |
|
Sena kvällar kan hörlurar vara att föredra då man lyssnar på
musik. Men att ha trummorna i det ena örat och melodin i det andra
kan driva vem som helst till vansinne. Då är det bra att kunna
ställa om datorn till mono och på så sätt få samma ljud ur bägge
lurarna.
Läs mer här... |
|
Pinkonfiguration för Amigans mus- och joystickport.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
680x0 har sju avbrottssignaler. Avbrottssignal nummer sju har
högst prioritet och avbryter all annan exekvering i
processorn. Flera program har stöd för detta och kan
fås att vakna till liv vid denna signal. Bland annat
programmeringsmiljöer som AsmOne utnyttjar signalen för
att avbryta körande program, och monitorer i stil med Action
Replay 3 och HRTmon använder den för att frysa
körande program (läs spel ;-) ). Signalen kan endast
alstras av hårdvara så för att utnyttja dessa funktioner
krävs lite lödning.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Pinkonfiguration för Amigans parallellport.
Läs mer här... |
|
Detta är en enkel operation som endast kräver två sladdbitar och
en strömställare. 68k-processorn tillhandahåller en signal, HLT,
som används för att pausa processorn och därmed, i Amigans fall,
hela datorn. Signalen är aktiv låg vilket innebär att om den
kopplas till jord (GND) så stannar datorn. Kopplar vi en
strömställare mellan HLT och GND så har vi en pausknapp.
Läs mer här... |
|
Pinkonfiguration för Amigans PCMCIA-port.
Läs mer här... |
|
Se Programräknare |
|
Programräknaren (program counter - PC) är ett register i
processorn. Det håller ording på var i den
körande koden man befinner sig. Registret innehåller
adressen till den instruktion som exekveras för
tillfället.
|
|
|
---|
|
Resetknapp i en Amiga? Ja, jag vet, det låter onödigt. Men de
flesta äldre towerlådor är anpassade för en annan maskin som
verkligen behöver en lättåtkomlig resetknapp. Och när den ändå
finns där är det väl lika bra att koppla in den.
Läs mer här... |
|
Se Hårddisk - omstart |
|
|
---|
|
Pinkonfiguration för Amigans serieport.
Läs mer här... |
|
Pinkonfiguration för de strömkontakter man hittar inne i
en dator. Det vill säga de som ger ström till
diskettastationer, hårddiskar, CD-spelare och annat.
Läs mer här... |
|
|
---|
|
Pinkonfiguration för Amigans videoport.
Läs mer här... |
|
Volymknappar fungerar på samma sätt oavsett var de sitter. Detta
exempel visar hur man kan sätta in ett par för att kunna reglera
volymen på höger och vänster ljudkanal var för sig i Amigan. Andra
användningsområden skulle kunna vara att kombinera dessa
med ljud från CD-spelare för
att reglera CD-ljud och Amiga-ljud var för sig.
Läs mer här... |
|